Som statsvetare och intresserad av statistik följer jag kommune- och fylkesvalget med stort intresse. En av de enklaste, vanligaste och jämlikaste formerna av politisk deltagande är valhandlingen.

Av LISA HANSSON, førsteamanuensis i statsvitenskap ved HiMolde

Kommune- och fylkesvalget kan dessutom ses som mer jämlikt än valet till Stortinget då kommune- och fylkesvalget innefattar en större grupp inbyggare. I detta val ges även utländska medborgare som uppfyller kraven för rösträtt möjlighet att rösta. Är du medborgare i ett nordiskt land och registrerad i Norge innan 30. juni 2015 har du rösträtt. Icke-nordiska medborgare ska ha varit folkbokförda i Norge i tre år innan valdagen.

Efter att ha flyttat från Sverige till Norge har jag själv hamnat i en ny kategori i den generella valstatistiken, nämligen kategorin utländska medborgare. Hur ser då valdeltagandet ut för denna grupp?[1]

Andelen utländska medborgare med rösträtt i Norge har ökat över tid. 2003 var det 117 300 personer röstberättigade (3,3 % av antalet röstberättigade i Norge) och 2011 uppgick siffran till 207 300 (5,5 % av antalet röstberättigade i Norge). Vid 2015 års val har 310 200 personer med utländskt medborgarskap rösträtt (7,7 % av antalet röstberättigade i Norge). Det faktiska engagemanget för att rösta är dock lågt i relation till befolkningen i helhet. 33 % av de utländska medborgarna deltog i valet 2011, jämfört med det totala valdeltagandet på 65 %.[2]

Ett högt valdeltagande är en indikator på att demokratin fungerar, att medborgarna har alternativ de tycker är relevanta och värda att rösta på. Ett högt valdeltagande ger också de valda ett starkare mandat som folkets företrädare. En grupp som uppvisar lågt valdeltagande kan vara en indikator på utanförskap från den politiska representationen och missnöje med rådande system. Det är därför viktigt att ha kunskap om de variationer som finns i valdeltagandet.

Först kan vi konstatera att kategorin ”utländska medborgare” är ytterst heterogen. Röstbenägenheten skiljer sig åt beroende på medborgarskap, ålder och boendelängd i Norge.

Nedan tabell från SSB visar valdeltagandet 2011 uppdelat på medborgarskap och kön:

Källa: Tabell sammanställd av SSB (2012).

Somaliska medborgare är en av de grupper som uppvisar högst valdeltagande, 51 % röstade i 2011 års val. Det är en ökning från föregående val då endast 36 % deltog. Somaliska medborgare är också de som gått från ha haft lägst till höst valdeltagande bland de utländska medborgarna som kommer från utanför EU/EES-området och röstar i Norge[3]. Polska medborgare är den största utländska folkgruppen i Norge som har rösträtt (56 200 personer). Denna grupp har också lägst valdeltagande. Endast 8 % av de polska medborgarna deltog i valet 2011.

Den näst största gruppen utländska medborgare är svenskar (39 170 personer). Av svenskarna, som kulturellt tillhör ett land med hög röstbenägenhet, röstade 38 %[4]. Svenskar i Norge visar upp en annan bild jämfört med vad landsmännen i Sverige gör (valdeltagandet till kommun och landsting ligger på ca 82 % i Sverige[5]). Kulturella förklaringar kan därför inte förklara svenskbeteendet i Norge. Istället hittar vi förklaringar relaterat till boendelängd i Norge. Icke-norska inbyggare som bott kortare tid i Norge (0-9 år) har ett betydligt lägre valdeltagande än de som bott i Norge en längre period[6]. Svenska och polska medborgare tillhör de grupper som vistas i Norge en kortare period.

Valdeltagandet skiljer sig också åt avseende ålder. De yngre utländska medborgarna (18-29 år) uppvisar ett lägre valdeltagande än de äldre. I den yngre kategorin återfinner vi många svenskar boende i Norge. Högst valdeltagande finner vi bland utländska medborgare som är 50 år och äldre[7].

Har det någon partipolitisk betydelse om valdeltagandet bland utländska medborgare går upp? Det finns ideologiska skillnader mellan genomsnittsväljaren och utländska medborgares röstval. Vissa partier gynnas av att de utländska medborgarna har en lägre röstbenägenhet, medan andra partier förlorar på det. Studerar vi exempelvis statistik från Oslos kommunvalg 2011 ser vi att 48,9 procent av de utländska medborgarna röstade på Arbeiderpartiet, jämfört med snittet på 33,1 procent. 19,9 procent röstade på Høyre, detta kan jämförast med totalutfallet på 35,7 procent. Fremskrittspartiet var det parti som var minst populärt bland de utländska medborgarna[8]. Kleven (2015) har också försökt estimera utfallet i Oslo om valdeltagandet vore lika högt hos utländska medborgare som hos norska. Enligt prognosen skulle Høyre minska något. Arbeitarpartiet skulle ökat med 1,8 procent och hade då paserat Høyre som Oslos största parti[9].

Utländska medborgare i valsammanhang är en liten, men växande grupp – ofta osynlig i lokaldebatten. Den är dock heterogen när man bryter upp statistiken. För mig representerar också kommune- och fylkesvalget just det, en möjlighet till ökad heterogen representation.

[1] En reflektion över statistiken/källorna. Förvånansvärt nog publicerar SSB flera analyser där ”invandrarbakgrund” eller ”invandrare” slås samman med kategorin ”utländska medborgare”. Detta känns mycket märkligt då medborgarskapet (norsk el. icke-norsk) medför olika valrättigheter (rätt till Stortingsvalg och kommun/fylkesvalg).

[2] Aalandslid, V.; Lysø. A. (2013) Innvandrere og kommunestyrevalget i 2011 Rapporter 25/2013. Statistisk sentralbyrå. 

[3] Aalandslid, V.; Lysø. A. (2013) Innvandrere og kommunestyrevalget i 2011 Rapporter 25/2013. Statistisk sentralbyrå. 

[4] Aalandslid, V.; Lysø. A. (2013) Innvandrere og kommunestyrevalget i 2011 Rapporter 25/2013. Statistisk sentralbyrå.

[5] Jämförelsen är egentligen skev, då Sverige har gemensam valdag till samtliga val jämfört med Norge som har delad. Gemensam valdag drar upp valdeltagandet.

[6] SSB (2012) Tabell ”Kommunestyre- og fylkestingsvalget 2011. Valgdeltakelse i prosent i utvalget av utenlandske statsborgere med stemmerett1, etter kjønn og botid”

[7] SSB (2012) Tabell ”Kommunestyre- og fylkestingsvalget 2011. Valgdeltakelse i prosent i utvalget av utenlandske statsborgere med stemmerett1, etter kjønn og alder”

[8] Kleven (2015) Valgdeltakelsen blant personer med innvandrerbakgrunn. Analyse av mulige effekter av lik valgdeltakelse blant personer med og uten innvandrerbakgrunn. Rapporter 2015/33. Statistisk sentralbyrå. 

[9] Kleven (2015) Valgdeltakelsen blant personer med innvandrerbakgrunn. Analyse av mulige effekter av lik valgdeltakelse blant personer med og uten innvandrerbakgrunn. Rapporter 2015/33. Statistisk sentralbyrå.